i don't wanna know

 att en människa kan få en att le och aldrig sluta le, man blir helt varm i kroppen, det är verkligen ingen fjäril som vilar i magen utan alla rör sig som dom ska helt crazy. man blir blyg, tycker saker och ting är generande. jag ville aldrig sluta vara med dig. jag ville aldrig förlora dig men du förstod inte det. att tycka om dig och veta att du tyckte om mig men inte tillräckligt mycket gör mig orolig. kommer det alltid vara såhär? kan inte sluta tänka på hur söt du var när du sov och våra kroppar låg riktigt nära varandra, 
gick liksom inte att komma närmare varandra
 och du andades tungt.
 jag kunde ligga och titta på dig en hel dag och bara le. 
du visade mig det fina i kärlek men också det negativa.. 
det varar aldrig för alltid.